Rubrik...? Kommer tusan inte på någon rubrik!

Då klockan är över midnatt betyder det att det idag är lördag, vilket innebär att jag inte kan skriva gårdagen längre, kommer dock skriva gårdagen i alla fall (se onsdag), så vet ni att ni inte är helt ute och reser under inläggets gång! Fast nu ljuger jag egentligen.. jag kommer inte skiva om trippen till Ven som gjordes igår, även om så var tanken.. det är nämligen så att jag skulle vilja dela med mig av alla bilder från resan, men jag är faktiskt för lat för lägga in alla bilder på datorn nu, vilket innebär att jag tänker skriva om detta i ett senare inlägg! Och nog om bla bla bla...

Idag har jag faktiskt gjort något så underbart som absolut ingenting! Det är ibland faktiskt en enormt härlig känsla, att bara kunna vara, sådär utan stress. Jag fortsatte att göra absolut ingenting fram till klockan var sisådär 15.00 då jag hoppade in i duschen, fixade mig och sen bar det iväg till Kävlinge för en grillkväll med en kollega och hennes man. Resultatet av kvällen blev klart MVG... (fast... det heter väl inte så längre?? ;) Blir betyg A då, för alla ni som inte vet vad MVG är :P................ Okej... nu kände jag mig en aningen gammal faktiskt.... )
Trevligt sällskap, god mat och många härliga skratt! Kvällen gick fort (fast, det gör det väl oftast när man har roligt?).

Nu är det i alla fall dags att nanna kudden för min del... och till alla ni som faktiskt orkat läsa igenom hela detta meningslösa inlägg - well done ;)

God natt!

/ J

 Edit: Ja... när man har semester glömmer man tydligen bort vilken dag det är... idag är det fredag och inte lördag, som jag har skrivit ovan och som så många nog förstår ;) / J

Jag har saknat mig och jag saknar dig mindre och mindre...

"Jag saknar dig mindre och mindre...."

- Melissa Horn

Det är ett tag sedan jag bloggade sist... jag har inte riktigt känt för det, man kan väl säga att jag har "slickat mina sår" ordentligt, men nu är dom ordentligt torra och nu "slickar" jag för vanans skull. Varför är det så lätt att vänja sig vid att vara ledsen? Att det blir vardagsmat? Att tycka att det är okej när det faktiskt inte är det? Jag känner att för varje dag som går blir jag starkare och starkare... och faktiskt blir jag mycket gladare, gladare över livet och faktiskt är jag otroligt glad över att det tog slut. Är det normalt? Tja, när man under 2 års tid förlorat sig själv så är det en fröjd att faktiskt lära känna sig själv igen. Jag har saknat mig och jag saknar han mindre och mindre...

Under separationen förlorade jag en del "vänner".. och egentligen är det bara 2 stycken (N & S) av dom jag egentligen saknar, då de var de enda som stöttade mig på något vis. Jag hade även en nära vän jag sa upp kontakten med då hon och mitt numera X flörtade aktivt med varandra, bara dagar efter att det faktiskt tagit slut. Det skönaste som jag egentligen fick reda på några månader senare, är att tydligen så har han gjort detta förr, (då menar jag att plötsligt göra slut utan anledning), vilket får mig att inse att felet inte ligger hos mig. Om det är tröst det vet jag inte, men åtminstone lindrande. 

Idag är jag fri, fri från allt med en framtid jag vill uppleva. Jag är helt klart säker på att jag äntligen kommer hitta kärleken där ute, tills dess ska jag uppleva mig själv lite :) 

I morgon bär det av till Ven, ännu en sak jag vill uppleva igen :) 

Love 

/Jenny