3 månader..

Tiden går fort när man har roligt... Nu har det gått nästan 3 månader sedan förra blogginlägget.. Men nu! Nu fick jag sånt sug efter att bara få kladda ner hela bloggväggen med massor av onödigt vetande för er där ut som finner min blogg (nått så när) intressant. Vet inte riktigt i vilken ende jag ska börja i.... Äh vi börjar med:

Den 13 oktober var vi och såg Tutankhamun utställningen i Malmö, en helt underbar och fantastisk upplevelse! Utställningen tog ungefär 1,5 -2 timmar att gå igenom och man ville bara se mer!
När vi kom dit (d.v.s. sambon, jag och våra fantastiskt trevliga grannar) så betalade vi (nähä!???!), gick in, de andra hänge jackorna och sen skulle vi in till själva "förrummet" till utställningen. Innan dess fick vi ett sett med en "spelare" man hängde runt halsen och ett par hörlurar, kände mig ordentligt "turistig" då detta tydligen är ett vanligt fenomen vid utställningar... :) När vi kom in i själva "förrummet" kunde man gå runt och läsa om allt möjligt som handlade om Tutankhamun och den tiden då han levde. Efter ca 10-15 minuter (ungefär den tiden tog det mellan varje insläpp) blev vi visade in i ett rum där de satte igång en film, sen vart det igång! Resten tänker jag inte berätta så mycket mer om.. dock ska ni få ett par smakprov av vad utställningen hade att erbjuda - den är verkligen sevärd!

Beroende...

... Jag har faktiskt insett att jag är beroende... av facebook... i mobilen... kollar alldeles för ofta.. På morgonen kollar jag (i mobilen) fb, aftonbladet och allt för ofta även Groupon.... Jag älskar denna sidan! Man hittar alltid massa skoj, till ett jäkla bra pris (hmm.... lite det som är meningen ju...).. Men det är ett beroende att känna att jag "behöver" kolla detta innan jag gör ngt annat. Men mitt facebookberoende... det är nog ändå fortfarande värst.....  Någon annan som har samma problem som mig??

Innebörden av att leva...

-TIDSINSTÄLLT INLÄGG-

Jaha, nu är det måndag morgon.. fast ja, egentligen är det ju inte det för mig just nu i skrivande stund, det är nämligen söndag kväll och jag kände för att skriva lite till (och även se hur denna funktionen fungerar med tidsinställda inlägg). So, here we go:

Mitt liv, från den dagen jag tog examen har varit helt annorlunda jämfört med vad jag trodde var ett vanligt liv. Mitt liv bestod av daglig stress, ångest, sorg, förtvivlan och ensamhet. En negativ reaktion på att jag inte visste hur jag skulle hantera och klara av skolan. Med nöd och näppe gick det, jag fullföljde mitt "uppdrag" och blev en fri människa. Idag känner jag mig lugn, sansad, älskad, omtyckt och framförallt uppskattad, både  inom familjen, bland vänner och på jobbet. Jag kan idag stanna upp, känna efter, inse att jag kan göra precis vad jag vill. Det var en berg som föll från mina axlar den dagen jag fick mitt examensbevis i handen, jag hade lyckats! Jag har fått chansen att lära känna mig själv, en helt ny Jenny och jag förundras fortfarande dagligen av hur jag själv har förändrats som individ. Nu känns det mer som att tiden inte räcker till för att det jag vill göra, för jag vill göra mycket.. numera älskar jag att leva! Att verkligen leva ett liv med daglig positivitet.

Jag måste verkligen säga ett enormt stort tack till min älskade sambo som har följt med mig på hela den här resan, som den bergochdalbana som det har varit. Förstår egentligen inte hur du stått ut med mig, men är enormt tacksam för det. Hoppas även såklart att du tyckt att det varit "värt" att vänta på en normal Jenny som kom till liv efter 1,5 år :) Sen vill jag tacka min älskade mamma, som varit ett enormt stöd för mig, tack för alla långa samtal (även dom mitt i natten) och för att du är du. <3

Uppdatering: Det fungerade inte riktigt som jag ville med tidsinställt inlägg.... men bättre sent än aldrig :)

Helgens äventyr!

Jaha, och så är ännu en helg nått sitt slut... Fasiken vad tiden har gått fort! Kändes som om det var måndag igår... och nu är det måndag i morgon.. Märkligt! Men... jag ser faktiskt framemot måndag morgon för då får jag gå till jobbet, med ett leende på läpparna, för att se framemot ännu en lärorik vecka :) Jag trivs på jobb!

Nog om det... fredagen spenderades med älsklingen fram tills 21 då det var dags för honom att traska iväg till jobb, och lagom tills dess nannade jag gott i soffan, vaknade runt kl 02, förflyttade mig in till sängen och sov som en prinsessa! Lördagen spenderades men älsklingen och grannen, väldans trevligt. Strax därefter begav vi oss in till stan för den omtalade Kulturnatten i Lund där vi möte upp grabbarna. Mycket trevligt sällskap och många härliga skratt (och god mat) blev det! Detta fick man sota för idag...... har nämligen en huvudvärk som ligger och spökar, trötthet och törstig (icke alkoholhaltigt dock). Så egentligen.. kort och gott kanske man inte kan säga att det har varit så värst mycket äventyr denna helgen, men jag är nöjd!

Nu är det dags för "bubbe"-te, huvudvärkstablett och mys innan nanne dags :)

Meeeeen! Jag ser i alla fall emot måndag, önskar även alla andra en riktigt bra måndag! Se framemot er måndag! :)  

Sagt av onykter person-"Han är vit i ögonrödorna"

Inredning...

Det här med inredning är enormt roligt men också enormt dyrt! Jag och sambon bestämde oss för att göra om i vardagsrummet genom att ändra färg och sätta in lite extra möbler. Man blir rätt kräsen för vad man egentligen vill ha in i sitt hem. Vi insåg att vi behövde ett nytt skrivbord (det förra stod i sovrummet men tog för mycket plats) och bestämde oss för att vi ville ha ett nytt i vardagsrummet. IKEA är bra och efter ett tag hittade vi precis det skrivbordet vi ville ha, ett enkelt vitt utan krusiduller, det blev ett Malm-skrivbord. Till detta ville vi ha någonstans att ställa pärmar, block, pennor och diverse andra saker. Vi hittade till sist en expedithylla som vi ville ha på väggen. Sambon handlade hem och jag skruvade i hopa allt, sedan läser vi på beskrivningen av hyllan.."får ej sättas på väggen"......FAN! Hur i hela fridens namn gör vi nu då!? Vi kan inte sätta den stående på skrivbordet (vilket annars hade varit en riktigt bra lösning) då det är cirka 5 cm för mycket. Typiskt.... efter många om igen fick vi helt enkelt ställa den på golvet bredvid skrivbordet och vipps! Så snyggt det blev! :) Sen var det det här med färg... Just nu har vi basfärgerna svart, vitt och grått med en färgklick i rött. Efter att ha levt med den röda färgen i 1,5 år börjar vi nu tröttna och vill istället byta ut det röda med olika nyanser i grönt. På Village (just nu min favorit affär gällande inredning) hittade vi kuddfodral, ljuslyktor, grytunderlägg, sand och lite annat smått och gott, just i färgen grönt. Det vi mer måste ha är nya stolsdynor samt en ny matta sen är det klappat och klart! (Nästa i alla fall....)

Jaaa, jag vet... Jag ber verkligen om ursäkt för ett ordentligt tråkigt inlägg, men vafan! Passar det inte så läs inte ;) /J

The last day on.....

.....Kirurgiska kliniken, där jag har spenderat enormt mycket tid både innan och efter min utbildning. Blod svett och tårar men framför allt: enormt många skratt! Denna tiden har gett mig enormt mycket, så som erfarenhet, hantera olika situationer, vilka idioter det finns samt vilka underbart härliga människor det finns!

Min sista dag var den 31 augusti 2012 och på sorgens dag bjöds det på kaka och kaffe samt att jag fick en enormt fin present av mina, numera f.d. kollegor (se bild nedan).
En gåva som kan avnjutas många kvällar framöver! Tack än en gång för en ordentlig härlig tid! <3

Lyckliga stunder....

Jag blickar framåt och trivs redan ordentligt mycket på mitt nya jobb! :)

Enjoy life!

Det är rätt märkligt hur hela min lust och passion för bloggen kunde försvinna sådär bara.. 2 månader sedan sista inlägget. Många saker har hänt under sommaren som fått mig att tänka "aha, det här vill jag dela med mig av!" och så har det inte blivit så... Märkligt men sant. Kan det vara så att man tröttnar, eller är det bara ren ovilja av att dela med sig av tankar och funderingar i mitt liv? Tja, kanske. För min egen del tror jag att allt började med att jag blev enormt sviken (se tidigare inlägg) och därefter försvann glädjen av skrivandet. Jag ville helt inte dela med mig av mitt liv och vad dessa människor gick miste om. Men så insåg jag hur mycket mer jag har vunnit denna sommaren. Jag har fått A och S, två helt fantastiska underbara tjejer med glimten i ögat, in i mitt liv som med lätthet ersätter det liv jag en gång haft. Eller som en sådan simpel sak, de två fantastiska människor vi "delar" balkong med, att en sådan kontakt har uppstått är helt uber bra! Eller bara som för den delen hur mycket bättre mitt samboliv är sedan jag gick vidare i mitt liv, med examen och allt vad det innebär. Jag kan med enorm glädje tala om för alla idioter som sårat mig att jag idag mår fantastiskt bra! TACK! Tack alla idioter för att ni sårat mig, ni har gjort mig till den starka kvinna jag är idag som dessutom, efter att ha sluppit idioterna, träffat på underbara människor som tycker om mig för den jag är och som definitivt inte lämnar mig i sticket :)

Oh, yes I do! :) 

Oönskad....

Dessa dagar borde vara de lyckligaste i mitt liv.. jag har just tagit examen, fått jobb och börjat jobba heltid, men varför är det då inte lycka jag känner? Jag känner mig ensam, oälskad och bortglömd... Dessa dagar har jag levt i ständig vetskap om att jag kommer att bli lämnad ensam och det är inte ett skit jag kan göra åt det. Ensamheten skrämmer mig lite, men jag välkomnar denna mer än att ständigt gå runt med oro över att bli lämnad. När någon man älskar så innerligt låter bli att ta kontakt med en, sårar detta mig något så enormt. Jag förtjänar inte att gå runt med denna ovisshet, rädsla och magont. Tårarna rinner, ingen ser. Jag ser bara mörker, ingen ser mig. Jag älskar, men den jag älskar vill inte veta av mig. Illamåendet kommer, cigaretten är den enda tröst i allt detta kaos. För varje minut blir jag mer och mer arg, mer och mer ledsen och mer och mer förtvivlad....

Musik i lurarna..

Ja, musik i lurarna var enormt bra att ha i gymmet idag! Vilken pepping man får av rätt sorts musik! Klarade hela uppvärmningen och styrketräningen men när jag skulle gå på 30 min nedvärmning och stod på crossen kände jag hur benen inte ville alls, varenda cell i kroppen skrek "vadfan gör du! Gå av och gå hem!" Tja... jag gick av crossen faktiskt... men jag är inte den som är den utan jag gav mig fan på att jag i alla fall skulle palla 10 min på cykeln, vilket jag också gjorde. Så nu vet jag vad jag har att kämpa med. Kommer bli roligt att se mina egna framsteg med tiden. Är helt och totalt slut i hela kroppen, varenda muskel värker men fy tusan vad jag mår bra! På det igen på fredag då jag har ett spinningpass!

Vecka 2..

Jaha, då klev man in i vecka 2 med träning och LCHF. Eller.. ska jag verkligen ha vecka 2 med start idag? Det var ju egentligen i i tisdags jag började... fast, å andra sidan, det var i måndags som jag tog beslutet. Så måndag it is! :)

Dom säger att man aldrig ska ta måndagar till just sådana saker, som gå ner i vikt, sluta röka osv osv. Är det för att det blir lite av ett "Måndagsexemplar"? Tja, jag vet inte, men jag tänker inte låta min måndag bli det i alla fall!

Idag har jag varit och tränat på gymmet, fick en instruktör med mig idag, super trevlig man som visade mig, han var grymt duktig på att peppa mig i alla fall! Så nu ska jag varje gång jag är på gymmet ha 30 min uppvärmning (10 min på crossen, 10 min cykel och 10 min gå på löpband), 30 min spenderas i gymmet med diverse övningar som gör att jag går igenom hela kroppen och sen avslutar jag med 30 min nedvärmning. (samma som på uppvärmningen). Jaha.... jäkla tur att jag får byta under uppvärmningen! Jag kommer DÖÖÖ!!

Nääää, jag ska inte ge upp!

LCHF och träning...

Jaha, då har jag faktiskt tagit ett fantastiskt bra beslut, nämligen att gå ner i vikt. Vågen har skrämt mig ett tag så när jag väl tog modet att väga mig i måndagskväll ångrade jag direkt att jag hade ställt mig där. Kände direkt att, nu får det fan vara nog! Efter att jag slutat röka har jag gått upp ett par kilo till. Samma kväll pratade jag med en vän som inspirerade mig, jag tog beslutet och i tisdags gjorde jag det:

Jag skaffade träningskort på Actic! Hade mitt första träningspass i onsdags, med stepdance i 55 min och corepass på 30 min efter det. Dessutom har jag börjat med lchf igen (i tisdags), som jag vet fungerar. I torsdags var jag på vattengympa och idag fick jag sällskap av älsklingen när jag kände för att ut och cykla nästan 1 mil. Jag är på g, big time! ;)

Klänning och kostym...

Gårdagen började hur mysigt som helst, jag gick upp och älsklingen hade jobbat natt och nannade gott. Frukosten bestod av yoghurt och färska jordgubbar. När älsklingen väl gick upp efter att jag hade varit vaken ett par timmar blev det lunch:

Sen fortsatte det mysiga, Zhiva bestämde sig för att ligga och nanna hos pappa:

Rätt länge hade vi beslutsångest om vad vi skulle förgylla vår lördag kväll, valet mellan bio, äta romantisk middag ute, biljard osv. var det vi skulle välja mellan, men inget kändes sådär klockrent....efter många diskussioner, lite sura miner, rastlöshet så kom den perfekta lösningen: Romantisk middag hemma, där både jag och älsklingen klädde upp oss, jag i klänning och älsklingen i kostym (jag lovar, det var inte tvärtom!)

Otroligt god middag!

Kvällen avslutades med spel och mys... Ser fram emot fler sådana kvällar med min underbaring <3

Klara mig på egen hand..

Nu är det så här, ang förra inlägget: I fredags pratade jag med en läkare på vårdcentralen och blev beordrad att sluta med mina rökavvänjnings piller (Champix) då det möjligen är de tabletterna som har orsakat blödande magsår... vilket betyder att jag slutat med pillerna för tidigt... vilket gör mig enormt nervös då jag fortfarande har ett enormt röksug! Någon gång, varje dag, tänker jag på att det vore gott med en cigg.. känner suget komma och sen får jag bita mig själv i kinden, ta ett djupt andetag och fortsätta mitt liv som icke-rökare. Lätt är det inte... Men vem tusan har sagt att det ska vara lätt?! Lite blod, svett och tårar så går det nog bra! :)

Jag ska inte ge upp!

Grodögat tittar fram...

Nu har det gått en tid igen sedan jag skrev sist... känns som om jag inte riktigt hinner med.. man springer i det där jävla ekorrhjulet och kommer faen aldrig någon stans. Fast... det gör man ju egentligen. Äh, nä nog om det! Jag har varit hos fabbo doktorn! Spydde blod i förra veckan, vilket inte är spec. bra. Så nu väntar jag på att få göra en gastroskopi då dom misstänker blödande magsår. När jag kom till vårdcentralen så satte jag mig i väntrummet efter att ha betalt, efter en stund kom en manlig läkare ut och kallade på en patient. "Oh, en snygging!" tänkte jag, "hoppas inte han ska titta på mig bara!". Det tog en stund, den andra patienten kom ut, det gick en stund till och så kommer han... "Jenny Hansson"..........*FAAAAN* "Oj, det är ju jag ju!" sade jag. In på rummet och så läkaren kläcker ur sig " Du kan ta av dig kläderna" ....... så säger smarta jag "Bara på överkroppen då väl?" ..... "Får jag behålla BH:n på i alla fall?"... så säger läkaren "Ja, till att börja med"... (!!!) Happ, av med paltorna, satte mig på britsen och så skulle han lyssna på hjärtat. Då vart tutten i vägen så han fick flytta på den, lyssnade på hjärtat, såg sedan lite besvärat på mig och frågade om jag kunde lyfta den. Jaha... Jag lyfte tutten, BHn glider upp över halva tutten och ut tittar grodögat " Så¨här menar du?".... Tystnad.... Jag lyfte lite till och insåg att jag var enormt svettig där under, faen också! Och så lyssnar han. Ber mig lägga mig på britsen för att han ska klämma lite på magen..... Jag kan lova, under tiden jag ligger där blir jag enormt förbannad på sambon som inte följde med mig till vårdcentralen, hade jag kunnat sjunka genom golvet hade jag nog banne mig gjort det! Så nu vet jag det... nästa gång jag ska till doktorn så ska jag se till, oavsett hur sjuk jag än är, att det är torrt under tutten!

Att vakna..

Somnade totalt utslagen på soffan idag, runt 18.30 tiden, vaknade igen strax innan 23. Är det konstigt att jag har en aningen lite svårare att somna nu? Kanske inte. Vaknade i alla fall att det var ett nedrans väsen på TV:n vilket påminner mig om en incident som hände för inte så länge sedan: Jag somnade på soffan även denna dagen, och när jag sov som allra bäst vaknade jag av att det var ett jäkla stönande som lät enormt mycket, ett stönande som jag efter en pyttestund insåg att "här är det någon som har lite rajtantajtan hör jag, jäkla grannar som väcker en!".... problemet är bara att man aldrig hör våra grannar, så vart fanken kommer ljudet ifrån då!? Vänder mig yrvaken runt i soffan, slår upp ögonen och ser en stor mega k*k mitt framför ögonen !Eller ja, på TV:n då så att säga, surroundsystem på hög volym som öser ut stönande, inser att klockan är efter 00.00 och jag har kanal + igång.. Jag lovar, jag planerade inte att vakna till detta! Jag ska nog vara glad att jag inte vaknade 1 timme senare idag.......

2 månader...

Helt ofattbart! Jag insåg nyss att det är 2 månader sedan som jag började på min nya resa som skulle leda till att jag blev rökfri! Ja, hur har det gått nu då?

Japp, jag är fortfarande rökfri! Och ja, jag har fuskat. Att fuska när man går på läkemedlet Champix gör egentligen ingen nytta alls, då man inte får någon tillfredsställelse av nikotinet alls, men jag antar att det är en sådan här psykisk grej? Som rökare ville man ta ett bloss när man tex var glad, ledsen, arg, lycklig eller bara allmänt, och när man då hamnar i situationer som är jobbigare än vanligt så var man van vid att lugna ner sig själv med en cigg och kan man då inte det, då är det lättare att trilla dit, eller i mitt fall "fuska". Det som egentligen är det jobbiga just nu är att jag har bytt ett beroende mot ett annat, nämligen socker. Är jämt och ständigt sugen på något, något gott. Och såklart går man upp i vikt av det, men det är inte bara det man gå upp i vikt av, utan man kan faktiskt gå upp i vikt av att sluta röka utan att andra sina vanor, just för den saken skull att cigaretterna påverkar ämnesomsättningen, ökar den och när man slutar röka blir den sämre = viktökning.

Självklart finns röksuget där emellanåt, men mer och mer sällan. Men än är jag rökfri!

Allt eller inget?

Ja, precis som rubriken säger: Allt eller inget? Pratar förstås om bloggen.. bloggandet... i förra inlägget påstod jag att min inspiration var på väg tillbaka.. ja, det var ju ett tag jag skrev det, och efter det har det varit tyst. Jag vet faktiskt inte riktigt varför. Under tidens gång har det dykt upp händelser som fått mig och tänka " Tusan, det här skulle jag vilja dela med mig av på bloggen!".. och så har jag inte gjort det. Som till exempel:
Jag och sambon skulle ha lite "rajtantajtan" mys i sovrummet, men mysigt ville vi ha det, så ljusen tändes och dörren stängdes (katterna sitter annars precis bredvid en och glor, känns lite bättre att dom i alla fall är utanför sovrummet och krafsar på dörren istället.) Efter att vi blivit klara så vet ju alla att det kan bli rätt kladdigt, så det var till att hoppa direkt in i duschen. Efter att vi duschat färdigt, dragit undan draperiet och stod och torkade oss så kom en doft, en doft av bränt... typ bränt hår... Jag går in i sovrummet, inser att ljusen fortfarande är tända, men inget brinner.. vad tusan är det då!? Får syn på katten, (som är långhårig) och inser till min fasa att halva hennes annars så ljusa bakdel är helt svart!! (!) Svedd katt hade vi där ja.... aldrig får man vara ifred... Tur katten klara sig i alla fall :)

Ja, det var en liten avstickare på sånt jag har tänkt på att jag skulle ha velat dela med mig av. Men är det verkligen så att man måste skriva enormt mycket eller ingenting alls? Finns inte lagom? Eller då och då?

Ja, jag lovar inget i alla fall, men nånting kommer det.. förr eller senare i alla fall :)

Oj...

Vad tiden går fort... vi är redan inne i mars, jag trodde att våren var på väg men så vaknade jag och hade en snötäckt vy utanför fönstret. Trodde först det var dimma, men sen kom besvikelsen. Ge oss vår NU!

Jaha... det var då ett tag sedan jag bloggade sist, vilket känns ordentligt märkligt... Men jag har faktiskt inte riktigt känt för det, ingen inspiration alls. Vilket egentligen känns ganska hemskt, då jag var ganska aktiv i mitt bloggande ett tag där.. men nån gång sinar som sagt inspirationen. Fast.. jag antar att det inte bara var inspirationen som saknades utan även att jag inte riktigt känt att jag vill eller har något att dela med mig av. Nu börjar det dock vända! I takt med det nyfunna fina vädret så har även inspirationen väckts till liv igen! En underbar känsla, och jag hoppas även att den håller i sig ett bra tag!

Varning för framtida aktiv skrivande bloggerska! :)

Dag 6...

Som jag nämnde i tidigare inlägg så går tiden väldigt fort, jag är nämligen redan inne på min 6:e dag i rökavvänjningen. I inlägget Dag 1... så kunde jag inte lägga upp en bild den dagen, så tänkte lägga upp den idag istället. Bilden föreställer startpaketet Champix som jag använder i min rökavvänjning och visar hur lätta instruktionerna är för hur man ska ta tabletterna. Kändes som en dumförklaring första gången jag såg den, men den är helt klart bra!

Tabletterna under solen tar man på morgonen och tabletterna med månen tar man på kvällen, enkelt va? ;)

Biverkningarna är densamma än så länge, ett illamående som heter duga en stund efter att jag har tagit tabletten, men jag har dock kommit på att om jag äter lite innan så lindras detta illamående enormt! Annars då? Ja, röksuget har helt klart minskat, och när jag röker så känner jag redan nu inte alls samma tillfredsställelse av cigaretten. Ja, det ser i alla fall ljust ut om inget annat :)

Helgen!

Och så har ännu en vecka gått... helt galet vad snabbt tiden går! En vecka kändes som en månad när man var liten.. idag känns en vecka som 10 minuter, dålig liknelse men ni förstår säkert.
I fredags hade jag en helt fantastisk dag hos M, vi var på lekplatsen med barnen (undrar vem som egentligen hade roligast, barnen eller jag och M?) Skoj var det i alla fall, ett leende på ett dessa två underbara barn gör ju bara så att ens hjärta smälter! Galet goa barn!
I lördags var vi hos Nisse som fyllde år! En helt fantastiskt rolig kväll! Tack än en gång för en fantastisk middag, efterrätt och snacks! Och fantastiskt sällskap förstås!
I söndags..... vad tusan gjorde vi igår?....!?.... bra fråga.... tror vi hade en mys söndag, men låter det nog vara osagt.. älskling, vad gjorde vi nu igen? :) Kan det vara så att det var i söndags som vi faktiskt städade och putsade fönsterna?...
Idag, ja, idag vet jag vad vi har gjort i alla fall! Vi har haft en helt underbar dag med handling, filmmys, filmmys och mys!

I morgon så är det ju faktiskt min första jobbedag.. nervös till tusen! Men, det ska nog gå bra!

Dag 1...

Jaha, då är det faktiskt så här att idag är dagen D, dag 1! Vad är det nu jag pratar om då? Tja, det är första dagen då jag tar nya steg mot ett friskare och sundare liv som rökfri! De hade massor av klydd för att "fixa fram" dessa tabletter till mig till rökavvänjningen, så efter många om har jag nu dessa hemma! Första pillret intogs i morse, och såklart verkar det som att jag fått biverkningar redan för inte långt efter intaget så mådde jag fruktansvärt illa, nästan så att jag ville hoppa av bussen... Tur så släppte det när jag kom fram till min anställningsintervju, där jag dessutom blev meddelad att jag fått jobb med start måndag! Helt fantastiskt skoj ska det bli! :) Ska jobba vid sidan av studierna, alltid skönt med extra pengar och det bästa är såklart erfarenheten man får! Men jag måste ju bara säga en sak... jag hatar att förhandla om lönen, det är en sak som är säker!

Bild läggs inte upp i detta inlägg då det inte vill alls... teknikens under... Men lika glá är jag för det! ;)

Nu kallar älsklingen på mig, dags för mat! Sen är det dags för spel! Kan dagen bli mycket bättre? ;)

14 februari..

Om nu någon har missat det så vill jag upplysa er om  att det är alla hjärtans dag idag! Jag hoppas att alla har haft en lika mysig alla hjärtans dag som jag har haft! Älsklingen köpte hem sushi i mängder och vi fick oss en romantisk middag :) Dock skulle mannen jobba, saknar han massor! Älskar dig hjärtat och tack för ännu en fantastisk dag jag får dela med dig! <3

Spelning!

Måndagen bestod av skola och massor av plugg, dessutom blev det kaffe/te efter skolan med underbara M hemma hos mig med en genomgång av dek III (terminologi). Man glömmer snabbt men som tur är kommer man ihåg lika fort igen! :) Det var ju ändå ett år sedan jag tittade på det där sist!
Kvällen blev även den lyckad då det blev live spelning i Lund med fantastiska bandet Bohica! De gör en uttagning just nu under Livekarusellen, kom och titta på deras sista spelning vet ja! (Den 28 feb)

Bohica, livekarusellen

Bohica glöm inte att gå in och gilla deras fb sida! :)

Bild tagen från bildsökning via google!

Tack än en gång grabbar för en fantastiskt bra spelning!

En vecka...

Men halle daauu vad tiden går fort! Nu har det lyckats gå nästan en hel vecka utan en enda uppdatering för er! För att sammanfatta helgen som gått "kort":

FREDAG: En lugn och härlig dag som avslutades med att två vänner kom över till mig och T, var dock så elak att jag pratade i telefon nästan hela kvällen med en underbar vän som jag inte pratat med på 1 ½ år, ett mycket trevligt samtal! Tur att grabbarna kunde klara sig utan mig ;)

LÖRDAG: En helt fantastisk dag som började med mys. Runt 14.30 drog vi (jag och älsklingen) och A till Malmö för att titta på roller derby, en helt fantastisk sport! Kände under hela tiden att jag också ville åka lite - synd att man inte kan åka på såna där bara :) Men roller derby är verkligen en sport jag kan rekommendera att titta på, enormt spännande! Vi tittade på 2 matcher, en mellan Crime city rollers B- lag och Gothenburg roller derby, och en mellan Crime city rollers A- lag och Paris. Vinst båda gångerna till Malmö :) You go girls! (Tack än en gång A för hela genomgången med reglerna!)
Efter detta, runt 20 tiden, drog vi direkt in till Lund, käkade snabbt och begav oss sedan till vår biljardkväll! Blev spel i två timmar, med massor av trevligt sällskap! Tack än en gång gänget för en lyckad kväll!

SÖNDAG: Speldag med grabbarna, en enormt trevlig speldag må jag säga! :)

En helt fantastiskt lyckad helg, utvilad var jag och redo för en ny vecka!

Då var det dags!

Imorgon (torsdag) är det starten för mitt nya liv! Det blir rökavvänjning och inte nog med det: jag ska på vattengympan också! Kors i taket, här går det undan mot ett friskare och hälsosammare liv! Eller ja... egentligen inte, men det låter bra mycket bättre att vara så här positiv! Ska försöka att hålla er uppdaterade på min resa genom rökavvänjning, ska försöka att prata om detta helt öppet om vad som händer med mig under denna period. Kanske finns det någon annan rökare där ute som nappar på samma idé? :) Förhoppningsvis!

Visst tusan.. jag skulle ju gå och lägga mig! Aja, god natt då :)

Hemlängtan...

Och så var det onsdag! Underbara härliga onsdag! En dag mitt i veckan, en dag mindre innan helgen :)

Igår fick jag en helt enorm otrolig hemlängtan. Jag tror aldrig att man blir för gammal för hemlängtan. Jag längtade hem till mamma och pappa, ringde därför mamma och 45 min senare var jag på väg till Trelleborg med mamma! Hade en helt otroligt mysig tisdag nere i Trelle, dit resan går alldeles för sällan. Tack än en gång föräldrarna! <3

Idag kom jag hem runt 7 tiden, åkte med mamma hem till Lund igen. Kom hem och somnade på soffan. Jag är tydligen inte så van vid att gå upp kl 05.15 längre. Tur det kanske :) Har annars pluggat hela dagen, gjort min del i ett grupparbete där jag ska skriva om diskrimineringslagen. Intressant men inte så värst skoj. Kvällen spenderades med grabbarna, jag gillar dessa onsdagar med dom!

Nu sitter jag framför tvn med laptopen i knäet, dricker te och njuter av livet en sån här onsdagskväll!

God natt!

Söndag...

Nu är det söndag... men det känns inte som söndag.. har inte riktigt koll egentligen på vilken dag det är, eller rättare sagt, vilken dag det känns som det är. Är nu inne på min 5:e dag som sjuk, febern börjar smått ge med sig helt med hjälp av piller vilket är riktigt skönt. Har hostat så mycket dessa dagar att jag har otroligt ont i magmusklerna..... kanske är i form av träningsvärk? I så fall hoppas jag definitivt på ett sexpack! Det kan jag väl vara värd efter dessa dagar? ;) I alla fall.. känner mig fortfarande svag... har legat ner så mycket de senaste dagarna så att knäna, benen och ryggen smärtar av att legat stilla så idag bestämde jag och älsklingen att vi var tvungna att bege oss ut en runda. Vi pälsade på oss, gick ut, frös halvt ihjäl och kom till slut till stan där vi gick till ett fik och beställde varm choklad för min del och latte för mannens del, sen delade vi på varm nyponsoppa med glass till *mums*. Det har jag ju glömt att nämna! Att älsklingen började känna sig krasslig i torsdags, och i fredags åkte han på samma sak, vilket innebar sjukanmälning på jobb och kurera sig under täcket i soffan. Stackars sötnos! Ingen har det värre än dessa män när dom är sjuka! Dom ser så ömtåliga och sköra ut när dom ligger där med stigande feber och hosta. Tur att vi var två då i alla fall. Vi har försökt tvinga varandra lite att äta, då fredagens meny för mig bestod av:

• Frukost: ca 10 pommes
• Sen lunch: 1/6 dels pizza
• Middag: en halv tallrik med jordgubbskräm

Jag lovar! Detta är ingen meny jag kan rekommendera med det var det enda som vill ner den dagen.  Gårdagens meny såg inte mycket bättre ut än den ovanstående nämnda. Med denna "dieten" har jag i alla fall lyckats gå ner ett par kilo. (4-5). Måste definitivt påpeka att jag har varit oerhört glad för min övervikt dessa dagar då kroppen åtminstone har någonting att ta av. Jag själv känner mig som sagt fortfarande svag men relativt pigg om man jämför med de andra dagarna, detta betyder såklart även att jag börjar bli lite rastlös och klättrar lite grann på väggarna i frustration av att inte ha orken till att göra saker. Vet att jag ligger efter lite med tanke på att jag var hemma två dagar från skolan i veckan. Men vad gör man när man har feber som ligger runt 39 grader hela tiden? Inte går man till skolan i alla fall... Denna feber har nätt och jämt hållt i sig i nästan 5 dagar... känns skönt att det nu går på rätt håll åtminstone.

Nä! Nu har jag suttit och skrivet för länge.. mannen står nämligen ute i köket och gör en insatts: Diskar. Bäst jag smiter ut till honom och hjälper honom lite grann i alla fall :) 

Grattis!

Vill passa på och säga grattis till min älskade lillebror som fyller 19 år idag! Grattis skitunge! ;)

Fy skäms!

Fy mig! Insåg precis att det är jätte länge sedan som jag bloggade sist! Fy skäms! För att sammanfatta vad som har hänt i veckan så kan vi klart börja med måndagen: Vi hade ett prov, en muntlig diktamen. Det gick riktigt bra, men får nog allt tacka några töser i klassen för det, då dessa fantastiska töser gick igenom det med mig innan :) I tisdags var jag och älsklingen på nova och shoppade lite nödvändigheter till honom! Kvällen spenderades med grabbarna, vilket var riktigt roligt (som vanligt). I går... ja, där tog det roliga slut.. vaknade med en enorm hosta IGEN och kunde knappt andas. Envis som jag är ringde jag inte vårdcentralen, vilket jag sedan på kvällen insåg mitt misstag då den kära febern kom. Var och handlade på CG med älsklingen, en handling som innebar enorma andningsproblem. Idag (torsdag) vaknade jag med 38°C feber kl 8.00.. eller ja, nu ska jag inte ljuga... tror faktiskt jag har vaknat sammanlagt 10 gånger i natt av hosta, smärta och keliga katter som inte hade någon mat. Men i alla fall, ringde VC och fick tid först 13.15. Kul. Somnade på soffan och vaknade 12.30. Den där febern tog ut sin rätt tydligen. Älsklingen var helt fantastiskt underbar och följde med till vårdcentralen, besöket tog 2 timmar. Riktigt underbart skönt med sällskap! Läkaren förstod inte riktigt vad det var så nu har dom tagit odlingar på mig och en penicillinkur skrevs ut igen fram tills svaret kommer. Och hostmedicin... och inhalationsspray... Blir smått galen av att vara sjuk hela tiden. Har just nu en feber som ligger på 39°C, dock gick den ner till 38,6..... fy tusan vad jag svettas! Frisyren är på sne, håret ser ut som jag vet inte vad och svetten den rinner. Jag kan verkligen berätta att jag inte är ett dugg sexig just nu! Som älsklingen sa "du ser lite skabbig ut", jadu, jag älskar dig med! ;)

Men med det är med penicillinkuren... vad betyder det? Jo... svampen står och knackar på dörren... tur att jag fick utskrivet piller denna gången mot det!

Vill säga tack till min fantastiska man, som har passat upp mig dessa två dagarna. För visst tusan blir man gnällig när man är sjuk? Till och med mitt gnällande står han ut med.... han är verkligen riddaren på den vita hästen! Jag älskar dig <3

Mys och lek

Molly & Zhiva är ger oss (mig och T) enormt mycket glädje och kärlek, så tänkte dela med mig av lite bilder på dom små liven:

Att leka med ett sugrör är tydligen enormt kul!

Att leka med presentsnöre är tydligen också väldigt kul... lättroade katter :)

Zhiva ligger och sover på pappa T's mage <3

Jag har ändå sällskap i sängen när T jobbar natt, vilken tur jag har som har så fina töser <3

Älska att leva...

Att ha ett sjukt barn måste vara riktigt jobbigt, psykiskt och säkerligen fysiskt också. Jag vet inte själv då jag inte har några barn, bortsett från mina katter. Jag kommer aldrig att till fullo förstå känslan av att ha ett sjukt barn och jag hoppas att jag aldrig behöver hamna i en sådan situation att jag kommer förstå det. Till viss del kan jag såklart förstå det, det kan nog alla. Detta inlägg kommer egentligen handla om mina föräldrar, men jag vill att ni som läser inte ska misstolka mitt budskap. Jag har aldrig velat uppleva känslan av att ha en sjuk förälder, det vill nog ingen. Det fick jag uppleva ändå. Det finns ingen rättvisa i detta, jag som ung ska ha en pappa som är hjärtsjuk. Detta är såklart inte nog, för inte nog med att pappa är dålig så blev även mamma det. Att ha två föräldrar som är sjuka är obeskrivligt jobbigt. Hade jag kunnat hade jag velat spendera all min tid med dom båda, just för att man inte vet hur mycket tid man har kvar med dom. Mina föräldrar är unga, båda under 50, men sjuka. Jag vet att jag säkerligen inte är ensam om detta, men att veta att man inte är ensam är också jobbigt, ingen annan människa ska behöva uppleva en sådan känsla.

"Man har bara ett liv, lev då efter dom förutsättningarna". Detta i min mening betyder INTE att man ska förstöra sitt liv genom alkoholism, drogmissbruk, otrohet osv. Att slösa sin tid på dessa meningslösa saker, genom att fly verkligheten är tid som försvinner från nära och kära. Jag älskar mitt liv, jag älskar att leva. Jag önskar att alla människor hade förstått vidden med att älska att leva, det är inte alla som utnyttjar det nöjet.

Även om jag inte vet hur länge jag kommer att ha kvar mina föräldrar, så hade jag nog aldrig velat ha den vetskapen. Jag får helt enkelt se till att varje gång jag ser mina föräldrar, pratar med dom i telefon osv. att dom förstår att jag älskar dom och jag är tacksam, tacksam för att ha dom så nära. Jag älskar mina föräldrar, därför vill jag inte heller vakna upp en dag när dom inte finns med vetskapen att dom inte vet att jag älskar dom med hela mitt hjärta.

Ta vara på tiden, den är kort....

Träning!

Var på vattengympan idag, enormt härligt! Nu känns det som jag har varit ordentligt duktig idag så nu förtjänar jag verkligen en god natts sömn!

God natt!

Vilse....

Att gå vilse i Lund verkade nästintill omöjligt, jag vet på ett ungefär vart jag ska för att komma fram osv... detta fick sättas på prov idag, och såklart visade detta att jag hade enormt fel! Skulle cykla till en vän idag, som bor strax utanför centrum. En cykeltur på 10 min kanske, med tanke på det rådande vädret.. schiii fick jag! (Har endast cyklat denna sträckan 2 gånger hem och inte dit, men var helt bombsäker på att jag skulle hitta)... Cyklade och cyklade...... och cyklade (!)... fick hoppa av cykeln och gå en bit för det var glashalt... cyklade igen..... hoppa av cykeln.. upp.... hoppa av....börjar få en svag aning om att jag är lite fel....... och så får jag syn på en åker! Var faen är jag!?, är såklart det första jag tänkte.. happ tänkte jag... det är bara till att vända om... sen fick jag syn på ett bostadsområde med massor av lägenheter, "Dit går jag" tänkte jag. "Kanske kan jag hitta en gatuskylt med nått jäkla namn på"... och så gick jag... igenom en park, höll på att halka och slå mig halvt fördärvad och så var jag ute på fast mark igen... men tror ni jag hittade nån gatunamn skylt? Nä, sån tur kunde jag ju inte ha... Fortsatte och gå en bit till och helt plötsligt så var jag ute på en väg! Och ovan på allt detta ser jag faktiskt en vägskylt med ett gatunamn på! Vilken lycka! Jaha...... men nu då?... "Jenny, tänk.... TÄNK!".... Visst tusan, GPS i mobilen! Fram med mobilen, fram med GPSn... och sen såg jag kartan.... vad visar det sig då tro?... Jo.. jag stod endast 10 m från vännens lägenhet... Typiskt..... aja, nog älskar jag min GPS i mobilen alltid.... :)

Det bör kanske tilläggas att denna cykeltur som bör ta max 10 min i rådande väglag tog idag 35 min....

"Jenny, tänk... TÄNK!" :)

Det gick....

... riktigt bra på intervjun! Så nu tycker jag att alla ni där ute håller både tummar och tår för att detta ska gå igenom!

Sitter i skolan nu, håller på och planera mitt projektarbete. Letar även information, bakgrundsinformation och tänker igenom enkät/intervjufrågor. Nu börjar dock tröttheten krypa, vilket betyder att hela jag och min kropp längtar hem till en mjuk och varm säng! Vilket egentligen betyder att det är dags för lunch .... :)

På återseende!

Nervositet...

Ja, i morgon gäller det! Är enormt nervös inför kommande anställningsintervju... har idag gjort skickat in personligt brev och även gjort färdigt min meritförteckning. Fick frågan idag om mina gymnasiebetyg... och jag kan banne mig inte komma ihåg var tusan dom är!! Typiskt.... får nog ringa skolorna och be dom skicka hem kopior på det där. Antar att det gäller att hålla huvudet kallt under intervjun, inte stirra upp sig för mycket. (Lättare sagt än gjort). Återkommer om hur det gick för..... nu ska jag plugga engelska!

Måndag är inte alltid "måndag"...

Denna måndag har haft sina med- och motgångar. Vi börjar med det tråkiga: hade en ordentlig bra start på dagen, jag var redo för genuskursen som startade idag men sen kom det jobbiga. Jag stod på en fullpackad buss på väg till skolan, började känna mig yr och svimfärdig, benen började skaka, händerna började skaka, benen domnade bort, jag kände mig helt borta och jag fick det svårare och svårare att andas. En enormt obehaglig upplevelse! Den längsta resa någonsin känns det som om just morgonens bussresa var.. när jag väl, långt om länge, kom fram till skolan kunde jag använda min inhalator vilket gjorde att det blev som att börja andas på nytt, kroppen återfann sig - jag mådde bra igen! Det jag har varit mest orolig för under den senaste veckan är just... hur ska jag klara en hel dag i skolan? Som tidigare inlägg beskriver så blir jag, tack vare mykoplasmainfektionen, enormt trött efter att ha varit vaken allt mellan 3-5 timmar. Denna infann sig såklart även idag. Detta medför även att andningen blir jobbigare.. De senaste dagarna har jag även känt en värk i kroppen, i muskler och leder.. ungefär som en mild träningsvärk men som ständigt gör sig påmind.
Annars det här med tröttheten.. jag kämpade mig igenom skoldagen, kämpade för att inte lägga mig på soffan direkt när jag kom hem, älsklingen och jag körde och handlade istället. Hem, äta, mysa... och sen gick det inte mer.. runt 19- tiden gav min kropp upp, sov 2,5 timme, vaknade.. och nu är jag trött igen... Hopplösa infektion... blablablabla... Ja! Nog pratat om det tråkiga... Det lite roligare som hände idag var... Tja... egentligen vågar jag inte alls säga för mycket gällande detta, vill inte ta ut något i förskott. SÅ: detta förblir en hemlis som jag kommer hålla er uppdaterade om när jag vet lite mer! Allt jag kan säga än är: *trumvirvel*......  Jag ska mest troligen på anställningsintervju!....... ;)

Snö!

Jag såg precis ett barn som gick och släpade på sin pulka.. snön täcker knappt marken, men ändå ser man lycka... Jag minns när man själv var liten och det kom 2 snöflingor, man sprang in och tog på sig, ut med pulkan och sen till backen... nån snö var där egentligen inte, så det resulterade i att man blev rätt lerig och skitig, men fy vad lycklig man var för det snöade ju faktiskt! Var är denna lycka idag? Så fort det snöar eller är det minsta lite för kallt så gnäller man... betyder detta att man har blivit gammal nu då? Sen ska man inte tala om när det kom mer snö så att man kunde göra både snöänglar, snöfort, snöiglos, snögubbar osv... ren lycka! Idag gnäller man på att skorna läcker för att där är för mycket snö... aldrig är man nöjd!

(Lånad bild)

Skriva, skriva, skriva....

Vi ska göra ett projektarbete, som vad jag förstår ska bli vårt examensarbete. Jag har funderat ordentligt på vad jag ska skriva om och börjar nu sakta men säkert bli  jag mer säker på att det är just det jag vill skriva om. Detta arbete är något vi ska jobba självständigt med och det är även ett "ensamarbete", vilket enligt mig och många andra kommer göra det ordentligt mycket mer jobbigt då man inte alls har samma möjlighet att bolla idéer med någon. Mitt bollplank kommer till största del bestå av min mamma och min sambo, och även M från skolan som snällt ställer upp på att läsa igenom arbetet under tidens gång! Även om jag vet att arbetet ska vara klart först i sommar börjar jag redan nu ändå få lite små panik, dock har den lagt sig lite då jag faktiskt mer och mer börjar förstå vad jag vill göra. Jag vet även att denna paniken kommer att bli enormt stor senare, men jag ska försöka att inte stirra upp mig för mycket. Jag är som sagt en människa som gärna skjuter på saker, men med detta måste jag ge mig själv en spark i baken! Det är ju ändå bara ett halvår kvar, sen *taaadaa* EXAMEN! :) (Dessutom tar bror min studenten en vecka efter att jag tagit examen, är en väldigt stolt syster!)

Jag hoppas bara att jag blir bättre snabbt så att jag har ork och kraft för att fullfölja detta. NÄ! Jag SKA klara detta hur faen jag än mår! Där med basta! :)

Nu kallar sängen, ser inte fram emot ännu en natt med feber... God natt!

Förbannade!

Denna förbannade trötthet! Denna förbannade hosta! Denna förbannade värk! .... Jävla mykoplasma- skit!

Gör mig frisk NU!

Några snabba frågor:

Och svar:

Höger- eller vänsterhänt: Höger
Humör just nu: Ordentligt trött!
Favoritgodis: Choklad i mängder!
Är det nåt du absolut inte äter: Blodkorv och lever - *kräkreflex startar av tanken*
Musik just nu: Nästan allt på min spotify lista!
Kläder just nu: Mysbyxor och linne
Vad sa du senast: Hej hjärtat! Hej mammas lille bumsebums! (Till Molly, min ena katt)
Om du var tvungen att leva i en annan tidsepok, vilken skulle du välja då: 2200- talet kanske? ;)
Sommarplaner: Uhm... ska mest troligen jobba heeeela sommaren!
Fisk eller badkruka: Fisk såklart! Fast... badkruka innan jag har doppat mig... :)
Hur många kuddar sover du med: 2 stycken om jag har tur!
Saft eller alkohol: Bror sig på vilken tid på dygnet det är? ;)
Favoritväder: Solsken med lite moln på himlen! :)
Om du var fast på en öde ö, 3 saker att ta med: Åhh, alldeles för svår fråga...!
Spelar du nåt instrument: "Piano" (dock ENDAST "blinka lilla stjärna - om det nu räknas dvs) :)
Morgon- eller nattmänniska: Åhhh, bra fråga... dagmänniska kanske? :D
Tror på liv på andra planeter: Självklart!
Kommer du ihåg din första kärlek: Japp!
Älskar du henne/honom fortfarande: Nej.
Har du några homosexuella vänner: Ja.
Tror du på mirakel: Ja, såklart.
Tror du på att det är möjligt att vara trogen för alltid: Självklart. Otrohet är en ren svaghet hos dom som gör det.
Ser du dig själv som tolerant mot andra: Ja, till en viss del.
Ser du på kärleken som ett misstag: Nej.
Är du kittlig: Detta vågar jag väl ändå inte svara på!? :P
Snarkar du? Absolut inte!.... om du frågar mig... men enligt sambon är jag rätt jobbig.. :)
Stjärntecken? Tvilling!
Rädd för insekter? Ja, Getingar! Dom ska alltid vara i ansiktet på en! Avskyr det!.. Springer för glatta livet om en sån kommer i närheten!
Äckligaste insekten: Sländor är rätt räliga faktiskt..
Det här är jag bra på: Planera, lätta upp stämningen, ha kul vid alla tillfällen, trösta andra, råda andra, lyssna!

Paket på väg!

Beställde en nya baddräkt via Ellos igår, så nu med spänd förväntan väntar jag på att få paketet och hoppas innerligt att den passar! (Då jag ska börja på vattengympa nästa vecka) Jag bara älskar modellen, som passar särskilt till kvinnor med lite mer hull på kroppen, eller om man helt enkelt gillar den ändå :)

Me like this one! :)

Mitt "nya" liv...!

Mitt "nya" liv har sin början den 9 februari 2012. Fick kallelsen från vårdcentralen idag. Jag ska nämligen börja med rökavvänjning! Ibland behöver man en liten hjälp på traven och efter 3 månaders lång väntan är det nu dags!

Fabbo doktorn..

Jaha, då tog jag "tjuren vid hornen" och ringde vårdcentralen idag, fick tid 09.15. Som tur var fick jag samma läkare som jag hade förra gången jag var där (dvs. lillejulafton och fick besked om att jag hade bihåleinflammation). Han gjorde alla möjliga sorters tester idag, men till slut var det snabbsänkan som avgjorde det. Den var fortfarande förhöjd. Han misstänkte att jag har fått en mykoplasmainfektion, så nu får jag glatt gå på antibiotika. Denna gången KRÄVDE jag att få någon sorts lindring, fall i fall om jag nu skulle få en svampinfektion igen, efter mycket "tjat" gav fabbo doktorn med sig i alla fall. Alla nöjda och glada ;) Jag fick dessutom nån sån här inhalator sak, som ska underlätta andningen... får allt se om det hjälper...

Nu ser jag fram emot att bli frisk, så nu jävlar allt skit som inte ska vara i kroppen, nu åker ni ut och får banne mig flytta någon annanstans!

Försvinn från min kropp era elaka jävlar!

Tillfällen?...

Vid vissa tillfällen i ens liv kan det ibland hända att man känner sig extremt löjlig, patetisk.. ja, nästintill barnslig.. ett sådant tillfälle har jag haft idag.. eller man kanske inte ska kalla det tillfälle utan snarare "extrem olycklig händelse".. ja, välj vilket ord ni vill! När man har sådana dagar vill man bara krypa ner under täcket, gömma sig där i 100 år och aldrig hittas.. Ja, nu gör man ju inte det, då man mest hinner gömma sig under täcket sen kommer (förhoppningsvis) "en vit prins ridande på den vita hästen" och räddar mig. Det gör i alla fall min man! Att han står ut! Det finns inget resonemang i världen som kan göra att jag förstår detta, men tacksam är jag. En stor rädsla jag har är som sagt att drabbas av "Svensson- livet", vilket var en utav de utlösande faktorerna idag. "Svensson-livet" är kanske vad ni skulle kalla vardag, men ordet "Svensson-livet" är en skräckupplevelse för mig bra mycket värre än vardag. Jag försöker säga till mig själv att ta detta med en nypa salt, och tro mig: Jag försöker! Men ibland, så misslyckas man, vilket hände idag... Ingen är perfekt.

Jag tror att det här med "Svensson-livet" för mig betyder att man inte riktigt tar tillvara på livet. Jag vill inte vakna upp en dag, gammal och skröplig och inse att livet har flyget förbi alltför snabbt, det går redan tillräckligt snabbt ändå. Rädslan för detta kanske är det som sätter stopp för mitt sätt att leva? Jag är kanske så pass insnöad på det här med att undvika "Svensson livet" att det är just det som hindrar utvecklingen på livet? Varför inte bara leva, ta dagen som den kommer och blicka framåt? Tja, säg det du... lättare sagt än gjort kanske? Jag tror att detta är en av de saker som gör att jag är rätt så krävande. Krävande kanske inte heller är rätt ord. En fd god vän till mig sa alltid "Man ska inte nöja sig".. det är kanske grunden för mina tankar idag? Jag vill inte nöja mig med mindre än vad jag är värd, därav blir det en rädsla att inte uppnå det, att få det lite, lite, lite bättre än vad det är nu. Men jag antar att jag har hela livet på mig att reda ut det här... och det ska jag!

Lathet...

Igår satt jag och bloggade, skrev ett par meningar och så dog datorn.. batteriet vart slut... Jaha.. lata jag orkade inte hämta strömsladden, och tänkte för mig själv: "Äh, jag kommer ihåg vad jag skulle skriva om". Idag startade jag datorn, såg raderna, och förstod inte alls vad jag höll på att skriva om... Märkligt vad lite lathet kan göra! Nu missar ni ju allt det spännande! Eller.. kanske inte...

Gårdagens känsla... :)

Sitter just nu och myser med Molly som gör allt för att fånga min uppmärksamhet under tiden jag bloggar, vilket betyder att hon går på tangentbordet, "slänger" svansen i huvudet på mig och tittar med sträng blick som säger ungefär "Mamma, nu får du fan ge dig! Kela med mig! KELA MED MIG!"... Jaja då... bäst jag gör det! För har jag tur så busar katterna inte när jag ska sova i alla fall... OM jag har tur...